Rördrommen och härfågeln - Saga av Bröderna Grimm

”Var betar ni bäst era hjordar?” frågade en man en gammal kohjord. ”Här, herre, där gräset varken är för magert eller för rikt, annars är det till ingen nytta.” ”Varför inte?” frågade mannen.

”Hör du det där melankoliska ropet från ängen där?” svarade herden, ”det är rördrommen; han var en gång herde, och det var härfågeln också, jag ska berätta historien för dig.”

Rördrommen betade sina hjordar på frodiga gröna ängar där blommor växte i överflöd,* så hans kor blev vilda och ohanterliga. Härfågeln drev hans boskap upp på höga, karga kullar, där vinden leker med sanden, och hans kor blev magra och fick ingen kraft. När det blev kväll och herdarna ville driva sina kor hem, kunde rördrommen inte få ihop sina igen; de var för upprymda och sprang ifrån honom.

Han ropade: ”Kom, kor, kom”, men det var till ingen nytta; de brydde sig inte om hans rop. Härfåglarna kunde dock inte ens få upp sina kor på benen, så svaga och svaga hade de blivit. ”Upp, upp, upp”, skrek han, men det var förgäves, de låg kvar på sanden. Så är det när man inte har någon måttfullhet. Och än idag, fastän de inte har några hjordar att vaka över nu, ropar rördrommen: ”Kom, kor, kom”, och härfåglarna: ”Upp, upp, upp.”

Facebook

Whatsapp

Messenger Telegram

Dela

Läs en annan kort saga (5 min)

Vargen och räven

Räven och gässen

Bonden och djävulen

Lär dig språk. Dubbelklicka på ett ord.Lär dig språk i sitt sammanhang med Childstories.org och Deepl.com.

Information för vetenskaplig analys