Lästid: 7 min
En mycket vacker dag hände det sig att den gode Guden ville njuta av den himmelska trädgården och tog alla apostlarna och helgonen med sig, så att ingen annan än den helige Petrus stannade kvar i himlen. Herren hade befallt honom att inte släppa in någon under sin frånvaro, så Petrus stod vid dörren och höll vakt. Det dröjde inte länge förrän någon knackade.
Peter frågade vem som var där, och vad han ville ha? ”Jag är en fattig, ärlig skräddare som ber om att få komma in”, svarade med mjuk röst. ”Jag är verkligen ärlig”, sa Peter, ”som tjuven på galgen! Du har varit snålfingrad och har klippt sönder folks kläder. Du kommer inte in i himlen. Herren har förbjudit mig att släppa in någon medan han är ute.” ”Kom, var barmhärtig”, ropade skräddaren. ”Små bitar som faller av bordet av sig själva är inte stulna och är inte värda att tala om.”
Se, jag är halt och har blåsor på fötterna av att gå här, jag kan omöjligt vända tillbaka igen. Släpp mig bara in, så ska jag göra allt grovarbetet. Jag ska bära barnen och tvätta deras kläder och tvätta och rengöra bänkarna där de har lekt och lappa alla deras trasiga kläder.”
Sankt Petrus lät sig röras av medlidande och öppnade himmelens dörr precis tillräckligt vid för att den halta skräddaren skulle kunna smyga in sin magra kropp. Han tvingades sätta sig i ett hörn bakom dörren och skulle stanna där tyst och fridfullt, så att Herren, när han återvände, inte skulle se honom och bli vred. Skräddaren lydde, men en gång när Sankt Petrus gick utanför dörren reste han sig upp och gick full av nyfikenhet runt i varje hörn av himmelen och inspekterade hur varje plats var ordnad.
Till slut kom han till en plats där många vackra och förtjusande stolar stod, och mitt i den fanns en stol helt av guld som var besatt med glänsande juveler. Den var också mycket högre än de andra stolarna, och framför den stod en fotpall av guld.

Det var dock den stol som Herren satt på när han var hemma, och från vilken han kunde se allt som hände på jorden. Skräddaren stod stilla och tittade länge på stolen, ty den behagade honom mer än allt annat. Till slut kunde han inte längre behärska sin nyfikenhet, utan klättrade upp och satte sig i stolen.
Sedan såg han allt som hände på jorden och lade märke till en ful gammal kvinna som stod och tvättade sig vid en bäck och i hemlighet lade två slöjor på ena sidan för sig själv. Synen av detta gjorde skräddaren så arg att han tog tag i den gyllene fotpallen och kastade den ner till jorden genom himlen, mot den gamle tjuven. Eftersom han emellertid inte kunde få tillbaka pallen, smet han tyst ur stolen, satte sig på sin plats bakom dörren och betedde sig som om han aldrig hade rört sig från fläcken.
När Herren och Mästaren kom tillbaka med sina himmelska följeslagare, såg han inte skräddaren bakom dörren, men när han satte sig på sin stol var fotpallen borta. Han frågade Sankt Petrus vad som hade hänt med pallen, men han visste inte. Sedan frågade han om han hade släppt in någon. ”Jag känner ingen som har varit här”, svarade Petrus, ”förutom en halt skräddare, som fortfarande sitter bakom dörren.”
Då lät Herren skräddaren föra fram sig och frågade honom om han hade tagit bort pallen och var han hade lagt den? ”Åh, Herre”, svarade skräddaren glatt, ”jag kastade den i min ilska ner till jorden på en gammal kvinna som jag såg stjäla två slöjor vid tvätten.” ”Åh, din skurk”, sa Herren, ”om jag skulle döma som du dömer, hur tror du att du kunde ha undkommit så länge? Jag skulle för länge sedan inte ha haft några stolar, bänkar, sittplatser, ja, inte ens en ugnsgaffel, utan borde ha kastat allt ner på syndarna. Hädanefter kan du inte längre stanna i himlen, utan måste gå ut genom dörren igen. Gå då vart du vill. Ingen skall straffa här, utom jag allena, Herren.”
Peter var tvungen att hämta skräddaren från himlen igen, och eftersom han hade sönderrivna skor och fötter täckta av blåsor, tog han en käpp i handen och gick till „Vänta-lite“, där de goda soldaterna sitter och roar sig.

Information för vetenskaplig analys
Nyckeltal | Värde |
|---|---|
| Nummer | KHM 35 |
| Översättningar | EN, ZH, ES, FR, RU, CZ, PT, JA, DE, VI, TR, IT, PL, NL, DA, BE |
| Läsbarhetsindex enligt Björnsson | 31,8 |
| Antal tecken | 3.993 |
| Antal bokstäver | 3.161 |
| Antal meningar | 37 |
| Antal ord | 722 |
| Genomsnittligt antal ord per mening | 19,51 |
| Ord med fler än 6 bokstäver | 89 |
| Andel långa ord | 12,3% |
| Typ-token-kvot (TTR) | 0,429 |
| Glidande medelvärde för typ-token-kvot (MATTR) | 0,827 |
| Mått på textuell lexikal mångfald (MTLD) | 108,6 |
| Hapax legomena | 196 |
| Genomsnittlig ordlängd | 4,38 |
| Median för meningslängd | 19,0 |
| 90:e percentilen för meningslängd | 32,4 |
| Andel direkt tal | 65,2% |
| Meningskomplexitet | 1,30 |
| Konnektorer | 0 |
| Referentiell kohesion | 0,036 |
| Kandidater för figurer/namn | Petrus (6), Herren (6), Sankt (2) |
| Samförekomstnätverk för figurer | Petrus - Sankt (3), Herren - Petrus (1) |
| Motiv-/taggkandidater | Bröderna Grimm |











